APV-tips

Säkerheten och framkomligheten för både fordonsförare och oskyddade trafikanter måste förbättras. Förbättringar av vägarbetarnas arbetsmiljö måste ske. Det som är bra för ena parten är också bra för den andra parten.

Trots att trafikarbeten har markant höjts på våra allmänna vägar under de senaste åren och det har medför en allt hetsigare trafikmiljö, där minsta störning orsakar allvarliga konsekvenser. Detta märks speciellt vid vägarbeten som ofta skapar långa och farliga köbildningar för trafikanter. På kommunala gator och vägar är det oskyddade trafikanter, gående och cyklister som drabbas av olyckor vid vägarbeten. Detta framkommer i de rapporter som Eva Liljegren har tagit fram för Trafikverkets räkning, rapporter finns publicerade på Trafikverkets hemsida.

Trots att det i hennes rapporter finns många goda förslag på säkerhetsförbättringar har inte Trafikverket nämnvärt höjt säkerhets- eller framkomlighetskraven i sina regelverk för vägarbeten sedan 2006, när dåvarande GD för Vägverket beslutade att den högsta hastigheten förbi ett intermittent vägarbete på motorvägar skulle vara 70 km/tim.

Kommunerna har inga enhetliga regler för vägarbeten, det hänger på varje enskild kommun vilka regler de tillämpar. Det enda gemensamma de har är en handbok som refererar till författningskrav och utöver det ger goda råd och tips hur ett vägarbete bör utföras.

Arbetsmiljöverket har inte heller skärpt reglerna i sin föreskrift Byggnads- och Anläggningsarbeten AFS 1999:3, § 81 om Passerande fordonstrafik sedan de började tillämpa den så kallade regeln 30-50-70 km/tim.

För närvarande ligger ansvaret för att höja säkerheten, arbetsmiljö och framkomligheten för trafikanter på enskilda tjänstemän hos Trafikverket och kommuner samt deras leverantörer (konsulter, entreprenörer, tillverkare etc.) som är beredda att ställa högre krav i den enskilda upphandlingen av vägarbetet eller genomföra vägarbetet med högre säkerhet än vad som anges i regelverken.

Vår förhoppning är att Trafikverket och andra myndigheter samt kommunerna kommer att förbättra sina regelverk vid vägarbeten snarast. Förhoppningarna är också att Trafikverket och kommunerna styr upp sina regelverken mot mer enhetliga nationella krav och som är mer anpassade för dagens trafikmängder med en allt hetsigare pendlingstrafik. Behovet att ställa mer enhetliga krav är för att både entreprenörer och trafikanter förväntar sig att samma regler gäller i olika delar av Sverige och med motsvarande vägarbetsplatser. I väntan på nya regelverk är det givetvis bra att ställa högre relevanta säkerhetskrav i enskilda upphandlingar.